H I S T O R I K

Statens museer för världskultur

6     MEDELHAVSMUSEET

       GEMENSAMMA HANDLINGAR

Museet inrättades den 1 juli 1954 genom sammanslagning av framför allt Egyptiska museet och Cypernsamlingarna (se inledningarna till resp. arkiv). Det nya museet organiserades i två avdelningar och ställdes under Vitterhetsakademiens överinseende. Ekonomi och personal administrerades av Riksantikvarieämbetets administrativa avdelning. Utredaren Sigurd Curman hade förordnat en samlokalisering av de båda museiavdelningarna till kvarteret Krubban men detta sköts på framtiden. Egyptiska avdelningen stannade kvar vid Järntorget, medan grekisk-romerska avdelningen och kansliet fortsatte att driva verksamhet i Cypernsamlingarnas lokaler i Oxenstiernska malmgården i kvarteret Krubban. För utställningsändamål ställdes hallen utanför hörsalen i Historiska museet till förfogande. (Senare förlades utställningen till annan lokal i SHM.) Docent Olof Vessberg - föreståndare för Cypernsamlingarna men tillfälligt tjänstledig - tillsattes som museichef och föreståndare för den grekisk-romerska avdelningen.

Den 1 juni 1971 efterträddes Olof Vessberg (som tilldelats professuren i Antikens kultur och samhällsliv vid Stockholms universitet) av docent Carl-Gustaf Styrenius.

Den 2 dec 1974 avgav organisationskommitten för Riksantikvarieämbetet och vissa museer (ORM) sitt betänkande (Ds U 1974:16) "Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer". Fr.o.m. den 1 juli 1975 ingick Medelhavsmuseet i den omorganiserade myndigheten som ett av de historiska museerna. Samtidigt inrättades en tjänst som föreståndare för den grekisk-romerska avdelningen. I övrigt skedde inga större förändringar i museets inre arbete, så t.ex. fortsatte den egna diarieföringen avdelningsvis.

Under 1970-talets första hälft företogs omfattande ombyggnader i Oxenstiernska malmgården. Samtidigt aktualiserades frågan om nya lokaler för hela museet i kv. Krubban. Den 2 dec 1976 beslöt regeringen att ge i uppdrag åt Byggnadsstyrelsen att tillsammans med Riksantikvarieämbetet projektera ombyggnad av Östra Stallflygeln. I månadsskiftet maj/juni 1981 förelåg färdiga bygghandlingar för ombyggnad, fullständig inredningsplanering samt utställningsprogram för museets avdelningar, men "p.g.a. det allt mer besvärliga statsfinansiella läget kunde helt oväntat inget anslag till bygget upptagas i 1981 års budgetproposition" (Carl-Gustaf Styrenius i Årsbok 1980-81 för Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer). Vid den tidpunkten erbjöds museet att under c:a fem år disponera f d Inteckningsbankens lokaler vid Fredsgatan 2 (Kv. Johannes Större). Redan i slutet av mars 1982 skedde inflyttning i kontor och magasin. Den 16 september 1982 invigdes de nya museilokalerna.

Museet hade nu för första gången kommit under ett tak och man hade också fått utrymme för en islamsk utställning. I de nya lokalerna initierades en kraftigt utökad utåtriktad verksamhet.

Fr.o.m. hösten 1986 vidtog omfattande ombyggnads- och renoveringsarbeten i de nya lokalerna. Utrikes- och Försvarsdepartementen skulle via en kulvert dragen genom museets magasin förbindas med övriga departement i södra Klara. Kulvertbyggandet medförde att stora delar av samlingarna måste packas ned och flyttas och att delar av utställningarna måste stängas (bl.a. måste den stora Ajia Irinigruppen packas ned). Under 1987 renoverades tjänsterummen och stuckaturerna i entréhallen. Som ett resultat av ombyggnaden fick muset bl.a. utökade utställningsytor, tätpackssystem i egyptiska magasinet och utsikter att stanna en längre tid vid Fredsgatan.

Den 1 juni 1989 återinvigdes Medelhavsmuseet med omdisponerade basutställningar.

Den 1 nov. 1989 tillträdde fil.dr Lars-Olof Sjöberg som chef, men han kom inte att upprätthålla tjänsten någon längre tid. Hälsoskäl tvingade honom först till tjänstledighet, sedan till att frånträda sin post. Fr.o.m. 1 sept 1992 inträdde avdelningsdirektören vid Egyptiska avdelningen, Bengt Peterson, som vikarie, fr.o.m. 1 juni 1994 som museidirektör.

Under 1994 inleddes en omorganisation av Medelhavsmuseet. Efter en försöksperiod och diskussioner vid en konferens under hösten trädde den nya organisationen i kraft den 1 jan 1995. De båda avdelningarna avskaffades och ersattes av samlingsområden med vart och ett sin ansvariga tjänsteman. Samtidigt inlemmades museets diarieföring i hela myndighetens databaserade diarum.

År 1995 drogs riktlinjer upp för det s.k. Sesamprojektet, en räddningsaktion för föremålssamlingar vid museer och andra kulturinstitutioner och samtidigt ett sysselsättningsprojekt för arbetslösa, yngre akademiker. Medelhavsmuseet tilldelades enligt regeringsbeslut 1995-11-02 bidrag för inventering, vård och registrering av de fornegyptiska samlingarna respektive Cypernsamlingarna och enligt beslut 1996-06-13 för de grekisk-romerska samlingarna. Projekten skulle avslutas 1998-06-30 respektive 1998-12-31.

Under hösten 1996 föreslog regeringen skapandet av ett Världskulturmuseum med huvudvikten lagd på ett nytt museum i Göteborg. I den nya organisationen, som planeras träda i kraft den 1 jan 1999, skall ingå de båda etnografiska museerna i Göteborg respektive Stockholm, Östasiatiska museet samt Medelhavsmuseet.

Samtidigt med arbetet på det nya Världskulturmuseet pågick förhandlingarna om den planerade "skilsmässan" mellan Riksantikvarieämbetet och de tre historiska museerna. Fr.o.m. den 1 jan 1998 utgör de tre museerna en egen myndighet, men enligt planerna kommer Medelhavsmuseet att den 1 jan 1999 övergå i den nya myndigheten Statens museer för Världskultur.

Arbetet med att ordna och förteckna Medelhavsmuseets och dess föregångares arkiv påbörjades vid mitten  av 1980-talet men måste avbrytas, när ombyggnadsarbetena tog sin början. Det återupptogs år 1990 och har därefter - med avbrott - pågått fram till 1998.

Stockholm i november 1998

Inga-Britt Rosén Epel

I och med att Statens Museer för Världskultur (SMVK) påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1999 avlutades den gamla arkivbildningen.

Kompletterande arbeten har utförts i arkivet under två perioder hösten 2008 och våren 2009. Förteckningen har kompletterats och förts fram t.o.m. år 1998. Vissa serier har tillåtitits att fortsätta några år in på 2000-talet, t.ex. projekt som påbörjats på 1990-talet och inte hunnit slutföras till den 1 jan. 1999. I andra fall har projekt som påbörjats före 1999 men som huvudsakligen tillhör 2000-talet, förts till den nya arkivbildningen.  

Stockholm i april 2009

Inga-Britt Rosén Epel