H I S T O R I K

Statens museer för världskultur

4     VÄRLDSKULTURMUSEET

Bakgrund

Världskulturmuseet är ett nyskapat museum som bygger vidare på Etnografiska museets föremålssamlingar och arkivhandlingar samt personalresurser.

Etnografiska museets historia går tillbaka till år 1891 då Etnografiska avdelningen bildades inom Göteborgs museum (1861 - 1945). År 1946 blev avdelningen en självständig museiinstitution, Göteborgs etnografiska museum. År 1992 flyttade Göteborgs etnografiska museum från Ostindiska huset till gamla brygghuset i Gårda, och bytte namn till Etnografiska museet i Göteborg. En kort tid därefter var museets ekonomi i kris och det hotades av nedläggning.

Vid samma tid pågick en diskussion på regeringsnivå om att förnya och slå ihop ett antal museer i Stockholm och Göteborg till färre enheter, bland annat med tanke på överlappningar i museernas samlingar. Museerna det gällde var Etnografiska museet i Göteborg och stockholmsmuseerna Folkens museum etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. I den rapport som framställdes pekades på brister i verksamheterna, såväl lokal- och resurs- som personalmässigt, vilket tydde på ett behov av nya grepp.

Från den 1 januari 1999 till den 1 september 2000 ingick Etnografiska museet i Göteborg tillfälligt i Statens Museer för Världskulturs organisation. Därefter uppgick det i Världskulturmuseet som då övertog merparten av Etnografiska museets samlingar. Undantag är Paracas-textilierna och arkivhandlingarna som ägs av Göteborgs kommun och har deponerats på museet.

Organisation

Världskulturmuseet bildades den 1 januari 1999 och ingår i den statliga myndigheten Statens Museer för Världskultur (SMVK) som bildades vid samma tidpunkt. Världskulturmuseet öppnade för publik den 29 december 2004.

Statens Museer för Världskultur består av fem enheter, kansliet ledning och administration samt fyra museer; Etnografiska Museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet. Varje museum leds av en museichef. Myndigheten har sitt säte i Göteborg där kansliet är beläget. Kansliet arbetar med myndighetsövergripande frågor och ansvarar för den gemensamma administrationen, t.ex. personal- och ekonomifrågor. Myndigheten leds av en överintendent.

Världskulturmuseet är uppdelat i sju enheter: Innehåll och utveckling, utställningar, pedagogik, programverksamhet, kommunikation och marknadsföring, byggnad och drift samt samlingar och bevarande. Dessa samordnas av en administrations- och planeringsenhet. Inom organisationen är projektformen en vanlig arbetsmetod, liksom arbete i nätverk och med samverkanspartner lokalt, nationellt och internationellt.

Uppdrag/arbetsuppgifter

Statens Museer för Världskultur är ansvarsmuseum för kulturhistoria som rör kulturer med ursprung utanför Sverige. Tillsammans har de fyra museerna inom myndigheten samlingar av föremål, fotografier och andra lämningar som samlats in under mer än 400 år.

Statens Museer för Världskultur har till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer. Uppdraget omfattar även att främja tvärvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i nya former. Läs om myndighetens uppdrag i SFS nr 1998:1714.

Världskulturmuseet är en del av ett nationellt initiativ som skall knyta samman de historiska och etnografiska museisamlingarna med samtidens utveckling av globalisering och internationalisering, med en stadigt växande migration och världsomspännande kulturell mångfald. Museet arbetar med förmedling, kunskapsuppbyggnad och bevarande verksamhet.

Arkivbestånd

Följande fem arkivbildare finns inom Statens Museer för Världskultur:

1.Ledning och administration

2.Etnografiska museet

3.Medelhavsmuseet

4.Världskulturmuseet

5.Östasiatiska museet

Hos några av arkivbildarna finns två eller flera delarkiv. På Världskulturmuseet förvaras Världskulturmuseets arkiv och Etnografiska museets arkiv.

För museerna gäller att ”museispecifika” handlingar förvaras i museiarkivet medan övriga handlingar förvaras på Ledning och administration, t.ex. styrelseprotokoll, överintendentbeslut, skyddskommitté- och MBL-protokoll, verksamhetsplan och anslagsfördelning, rapporter till styrelsen, diarier, D/D-plan, dokumenthanteringsplan, delegationsordning, personakter, tjänstgöringsjournaler, årsredovisning och bokföring.

Seriebildning

Arkivet innehåller bland annat följande serier: Protokoll, årsplaner, publikationer, informationsmaterial, diarium och föremålsregister. Det finns även ämnesordnade handlingar som handlingar ordnade efter D/D-plan, handlingar rörande samlingar/utställningar/program och pedagogik/projekt/personal/lokaler, miljö och säkerhet samt pressklipp.

Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar

En stor del av arkivet består av de handlingar som genereras ur verksamhetsområdena förmedling, kunskapsuppbyggnad och bevarande.

Sökingångar

Sökingångar till arkivet är i första hand arkivförteckningen kompletterad med diariet som är inlagt i FileMaker Pro. Vissa handlingar kan även sökas på Världskulturmuseets server, se mapp Gemensamma/Projekt.
 

Sekretess

De flesta allmänna handlingar är offentliga. Sekretessen omfattar t.ex. personuppgifter, föremålsvärderingar och handlingar rörande säkerhet.

Gallring

Gallringsbara handlingar, cirka 50 pärmar hörande till Lena Lundblads efterlämnade handlingar, har märkts upp med etiketter med gallringsår. Se bilaga 1.

Arkivansvarig

Administrativa chefen har det övergripande ansvaret för myndighetens alla arkiv. Museichefen ansvarar för Världskulturmuseets arkiv. Den praktiska hanteringen sköts av sekreterare.

Bilagor

Bilaga 1. Gallringslista