H I S T O R I K

Statens museer för världskultur

9     CYPERNSAMLINGARNA (MEDELHAVSMUSEET)

År 1927 föreslog dåvarande docenten vid universitetet i Uppsala, fil. dr Einar Gjerstad att en svensk expedition skulle företaga arkeologiska undersökningar på Cypern. På hans tillskyndan bildades under H.K.H. Kronprinsen Gustaf Adolfs ordförandeskap den s.k. svenska Cypernkommittén, vars ändamål skulle vara att stödja den föreslagna expeditionen. Ledamöter i kommittén var riksantikvarien Sigurd Curman, justitierådet Joh. Hellner samt professorerna Martin P. Nilsson och Axel W. Persson.

Utgrävningarna igångsattes i slutet av september 1927 och pågick till februari 1931. Som ledare för expeditionen fungerade Einar Gjerstad, som assistenter deltog arkitekten John Lindros och fil. licentiaterna Erik Sjöqvist och Alfred Westholm.

Företaget finansierades av ett antal privata donatorer och till någon del med statliga medel. Målsättningen var att söka genomföra en generell och såvitt möjligt uttömmande undersökning av Cyperns kulturhistoria från äldsta tid t.o.m. antikens slut.

Historien om hur valet kom att falla just på Cypern kan läsas i sin helhet i t.ex. Gjerstads Sekler och dagar, som utkom första gången 1933 och i engelsk version, Ages and Days in Cyprus, 1980. Utgångspunkten var ett sammanträffande på ett tåg - på väg till Grekland i mars 1922 - mellan professor Axel W. Persson och svenske konsuln på Cypern, Luke Zenon Pierides. Resultatet av mötet blev att Einar Gjerstad i oktober 1923 kom till Cypern en första gång för att bedriva studier för sin avhandling, Studies on prehistoric Cyprus (Uppsala 1926). Detta ledde i sin tur vidare till den stora Cypernexpeditionen.

Vid grävningens slut uppgick fynden till nästan 18 000 föremål. Vid delningen tillföll c:a 12 000 föremål Sverige. De packades i 771 trälårar och fraktades med M/S Gotland till Stockholm, där de inhystes i provisoriska lokaler inom positionsartilleriregementets område vid Storgatan. Under hösten 1933 ordnades en utställning i Liljevalchs konsthall i samband med den i Stockholm anordnade konsthistoriska kongressen.

Genom beslut den 22 juni 1934 medgav Kungl. Maj:t att c:a 5% av fyndmaterialet finge försäljas till enskilda museer och inflytande försäljningsmedel användas för slutförande av konservering och bearbetning av materialet samt att kommittén finge fördela återstående material mellan statens historiska museum (SHM), universiteten i Uppsala och Lund samt Göteborgs högskola så, att huvudparten av fynden och en i alla avseenden fullständig samling tilldelades SHM samt mindre delar universiteten och Göteborgs högskola. Vidare bemyndigade Kungl. Maj:t Vitterhetsakademien att för Kungl. Maj:ts och kronans räkning mottaga den för SHM avsedda delen av fyndmaterialet, varvid det emellertid skulle åligga kommittén att jämlikt åtagande tills vidare förvara och vårda nämnda material. I samband med samlingens överlämnande till staten uppdrog Vitterhetsakademien åt den dittills fungerande Cypernkommittén att fortfarande ha överinseende över samlingen, tills möjligheter kunde beredas för dess uppställande och förvarande.

Som föreståndare för samlingen och som ledare av den vetenskapliga bearbetningen fungerade Alfred Westholm. En god bild av verksamheten under de första åren får man av Westholms berättelse över verksamheten för tiden 1934 till 1939 (se volym F I:1). Under mycket primitiva förhållanden skulle det omfattande materialet packas upp, gås igenom, konserveras, fotograferas och ritas, fältritningarna skulle renritas för publicering osv.

Redan år 1935 tillsattes en utredning, som i sitt betänkande föreslog att man skulle sammanföra de i Stockholm förvarade samlingarna från Medelhavsområdet och Främre Orienten, nämligen Egyptiska museet, Cypern- och Asineexpeditionernas arkeologiska fyndmaterial, T.J. Arnes iranska samlingar samt de delar av Nationalmuseets antikavdelning, som hade arkeologisk karaktär, till en museiinstitution. Man anförde också att samlingarna borde inrymmas i en enda byggnad och i administrativt avseende anslutas till Statens historiska museum.

Hela frågan kom dock att bli vilande till början av 1946, då en ny utredare tillsattes, nämligen Sigurd Curman. I sitt betänkande (SOU 1951:55) konstaterade han att lokalförhållandena hade förbättrats betydligt sedan den förra utredningen. Arbetslokalerna i Oxenstiernska malmgården hade renoverats, och större delen av samlingarna hade flyttats till goda magasinsutrymmen i souterrainvåningen i Historiska museets byggnad. Man hade dessutom fått utrymme för en permanent utställning av ett urval av samlingarna i förrummet till Historiska museets föreläsningssal.

Även den curmanska utredningen utmynnade i förslaget att de i huvudsak arkeologiska samlingarna från östra Medelhavsområdet och Främre Orienten, nämligen det Egyptiska museet, Cypern- och Asinesamlingarna, de Iranska samlingarna samt Nationalmusei antikavdelning skulle sammanföras till en museiinstitution, som i administrativt hänseende skulle ställas under Vitterhetsakademiens direkta inseende ... "och detta Arkeologiska museum för Medelhavsländerna och Främre Orienten (Medelhavsmuseet eller Antikmuseet) måtte inrymmas i den östra av de invid Historiska museets byggnadskomplex belägna f.d. stallflyglarna" ...

Genom riksdagsbeslut inrättades Medelhavsmuseet fr o m den 1 juli 1954. Som förste föreståndare tillsattes Olof Vessberg, som efterträtt Alfred Westholm år 1945. Då han för tillfället var tjänstledig för att inneha tjänsten som föreståndare för Svenska Institutet i Rom, genomfördes samlingarnas överlämnande till Vitterhetsakademien av den vikarierande föreståndaren, Eric Berggren.

Källor: Swedish Cyprus Expedition, del I;

Einar Gjerstad: Sekler och dagar. Med svenskarna på Cypern 1927-1931. Stockholm 1933. (Ages and Days in Cyprus, Göteborg, 1980);

1935 års museisakkunnigas betänkande, SOU 1936:44;

Sigurd Curmans betänkande ang sammanförande av i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna, Främre Orienten och Östasien, SOU 1951:55;

Fynden från Cypern. Konst och konsthantverk under 5 000 år. Liljevalchs konsthall n:o 101, 1933

Cypernsamlingarnas personal:

Alfred Westholm, föreståndare - jan 1946. Tjänstledig från 1 jan 1945.

Olof Vessberg, vik föreståndare från 1 jan 1945. Föreståndare jan 1946 -. Tjänstledig för att upprätthålla tjänst som föreståndare vid Svenska Institutet fr.o.m. sept 1953.

Erik Berggren, vik föreståndare 1 okt 1953-30 juni 1954. (Vid Medelhavsmuseet t o m 1 sept 1955.)

Toulis Souidos, chaufför, konservator m m vid Cypernexpeditionen 1927-1931, konservator, allt-i-allo vid Cypernsamlingarna 1931-1939, 1 juli 1949 - 30 juni 1954. (Vid Medelhavsmuseet 1 juli 1954 - 30 juni 1964.)

Bror Millberg, tecknare, nov 1933 - 30 juni 1954. (Vid Medelhavsmuseet 1 juli 1954 - 8 mars 1965.)

Margit Hallberg, museibiträde, 12 aug 1935 - 30 juni 1954. (Vid Medelhavsmuseet 1 juli 1954 - febr 1957.)