ETNOGRAFISKA MUSEET I GÖTEBORG

Etnografiska avdelningen, Göteborgs Museum (1891 – 1945) Göteborgs Etnografiska Museum (1946 – 1992) Etnografiska Museet i Göteborg (1993 – 2000-08-31)

Göteborg

H I S T O R I K Statens museer för världskultur 11 GÖTEBORGS ETNOGRAFISKA MUSEUM (VÄRLDSKULTURMUSEET) Göteborgs kommun Nr 5797 ETNOGRAFISKA MUSEET Bakgrund och organisation Då Göteborgs museum bildades år 1861 i Ostindiska huset ingick de etnografiska samlingarna i de gemensamma samlingarna. År 1891 delades Göteborgs museum in i olika avdelningar; etnografiska avdelningen, historiska- och arkeologiska avdelningen, konstavdelningen samt zoologiska-, botaniska- och mineralogiska avdelningarna. År 1946 omorganiserades Göteborgs Museum och avdelningarna blev självständiga museiinstitutioner. Utöver Göteborgs Etnografiska Museum tillkom historiska- och arkeologiska museet som låg i Ostindiska huset samt naturhistoriska museet och konstmuseet som hade egna lokaler. Efter en omorganisation av museinämnden år 1992 slogs arkeologiska- och historiska museet samt industrimuseet samman till Göteborgs Stadsmuseum i Ostindiska huset. År 1993 flyttade Etnografiska museet ut ur Ostindiska huset till industrimuseets lediga lokal, Brygghuset i Gårda. Samtidigt bytte museet namn till Etnografiska museet i Göteborg (tidigare Göteborgs etnografiska museum). År 1994 invigdes det nya museet med Paracas-utställningen. En kort tid därefter var museets ekonomi i kris och det hotades av nedläggning. Vid samma tid pågick en diskussion bland departementsråd m.fl. på nationell nivå om att förnya och slå ihop ett antal museer i Stockholm och Göteborg till färre enheter. En grupp av museisakkunniga tillsattes för att utvärdera Folkens museum etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Etnografiska museet i Göteborg. I rapporten pekades på såväl lokal-, som resurs- och personalmässiga brister i verksamheterna vilket tydde på ett behov av nya grepp. Tankarna på en sammanslagning grundade sig även i överlappningar i museernas samlingar. Regeringen tillsatte en organisationskommitté som skulle förbereda etableringen av den nya museimyndigheten och den 1 januari 1999 bildades Statens Museer för Världskultur och det nya museet Världskulturmuseet. Den 1 september 2000 stängde Etnografiska museet och uppgick i Världskulturmuseet. Etnografiska museets samlingar övertogs av Världskulturmuseet. Samlingarna bestående av bland annat föremål, arkivhandlingar, fotografier, film, grammofonskivor och biblioteksbestånd, är främst placerade i det externa föremålsarkivet i Mölndal. Göteborgs kommun var huvudman för Etnografiska avdelningen/museet från starten 1891 och fram till nedläggningen år 2000. Följande organ inom kommunen har haft ansvar för verksamheten under årens lopp: Göteborgs Musei styrelse/museistyrelsen (1891 - 1967), Museinämnden (1968 - 1997) och Kulturnämnden (1998 - 2000). Arbetsuppgifter Etnografiska museets arbetsuppgifter var bland annat att samla, vårda och visa samlingarna, samt att bedriva viss forskning. Samlingarna bestod av drygt 100 000 föremål (2/3 från Sydamerika). Under Erland Nordenskiöld tid som museichef (1912 - 1932) grundlades museets rykte som ledande amerikainstitution. Forskningen kring Sydamerika fortsatte under hela 1900-talet men vidgades, under olika museichefers ledning, till att även gälla andra områden. Arkivbestånd I arkivförteckningen behandlas Etnografiska avdelningen, Göteborgs museum (1891 - 1945) och Etnografiska museet (1946 - 2000) som en och samma arkivbildare inom Göteborgs kommun. Trots organisationsförändringar och namnbyten har verksamheten alltid hållits samman. På Region- och stadsarkivet i Göteborg (Göteborgs kommuns arkivmyndighet) finns även andra arkiv där handlingar, främst protokoll, rörande Etnografiska avdelningen/museet ingår, t.ex. - Museistyrelsens/museinämndens protokoll 1861 - 1990 - Historiska nämndens protokoll Etnografiska avdelningen 1898 - 1922 - Kulturhistoriska nämndens protokoll 1923 - 1937 - Intendentsrådets protokoll 1923 - 1953 - Affischer från Etnografiska museet 1971, 1974, i Museinämndens arkiv Seriebildning Arkivförteckningen innehåller följande seriebildning: Protokoll, publikationer, diverse register som hör till samlingarna, korrespondens och räkenskaper. Arkivet innehåller även handlingar ordnade efter ämne, t.ex. rörande samlingar, utställningar, projekt, särskilda personer, personal, lokaler och organisation samt klipparkiv. Till arkivet hör även några depositioner, t.ex. Gösta Sandbergs arkiv. Sökingångar Sökingångar till arkivet är i första hand arkivförteckningen och diariet. Diarium finns för åren 1978 - 2000 och är en viktig sökingång till serie E1 Korrespondens, allmän. Vissa handlingar rörande personal och räkenskaper, protokoll osv. som rör Etnografiska museet men som ingår i andra arkivbildare kan sökas på Region- och stadsarkivet i Göteborg. Sekretess De flesta handlingar är offentliga. Vid utlämnande av handlingar ska sekretessen tas hänsyn till. Sekretessen omfattar t.ex. föremålsvärderingar. Gallring Vid ordnandet och förtecknandet av arkivet har handlingar som är gallringsbara överflyttats till specifika ”gallringshyllor” och utmärkts med gallringsår. Se bilaga 1. Arkivansvarig Eftersom Etnografiska museets arkiv är avslutat är det numera Region- och stadsarkivet i Göteborg som har huvudansvaret för det. Arkivet har deponerats på Världskulturmuseet t.o.m. år 2019, se avtal bilaga 3. Världskulturmuseet har därmed övertagit det praktiska ansvaret för arkivets vård och förvaring. En ny arkivförteckning har upprättats för Världskulturmuseet. Bilagor Bilaga 1) Gallringslista Bilaga 2) Förteckning över publikationer på Etnografiska Museet Bilaga 3) Depositionsavtal arkivhandlingar, Göteborgs kommun Se även arkivbeskriving med bilder och tabell som finns i bifogat dokument.